Nu sitter vi och väntar på taxin som skall ta oss till flygplatsen. Resan hemåt har börjat. Härligt!
De sista dagarna har det stormat här så det har inte gått att vara utomhus. Vågorna är 6 meter höga och trots att de bryter mot ett rev ca 400 meter ut från stranden så duschas hotellet hela tiden av stänk i vinden. Som tur är har de en ganska bra leklåda här på Club Med, så man kan roa sig även inomhus.
Om inte något alldeles extraordinärt händer på vägen hem så kommer det här att vara det sista rapporten på den här bloggen. Ganska exakt 4 månader har gått sedan vi åkte från Sverige och massor av saker har hänt. Irma har nu levt mer än hälften av sitt liv utomlands och Arvid har slutat med blöjor och flyttat våra gränser för vad trotsåldern egentligen innebär. Vi har lärt känna massor av nya människor och många av dem kommer vi aldrig att träffa igen, vilket känns väldigt sorgligt.
Jag hade tänkt att göra en avslutningsbild av snäckor i sanden, men eftersom det stormar så mycket så får den bli i jonglerbollar i stället. Ni som varit med i scouterna vet vad den betyder.
Fint avslut och välkomna hem!
Jag håller med Martin!! Det har varit ett nöje att följa ert äventyr här hemifrån och Kalle, schysst att avsluta som gamle B-P…
Eh, jag borde alltså veta!?
Att du återupptagit jonglerandet å de grövsta?
Men hur som, välkomna tillbaka till kung Boreland.
Ni har varit borta alldeles för länge nu, ser fram emot en live-komplettering till den eminenta bloggen (vars enda brist varit frånvaron av de utlovade elkopplingarna).
Ses & hörs!
Ante
Du som haft scoutledarcombo på Djurgården! Borde varit självklara teckenvalen i kommunikationen 😉
Kul att få hem Er! 🙂
Men Kalle du borde spana in Kungsholmen, helt övertygad om att 08orna har konstiga kulturella beteenden du kan filosofera kring & rapportera om 😉
Vad härligt för er att komma hem till ”snöchaoset” 🙂 Tack för en jätte spännande blogg!